tisdag 13 april 2010

Att öppna en dörr mot våren...


Livet anföll...attackerade...och luften gick ur. Det blir så ibland. Man tycker det är orättvist. Man förtvivlar, gråter och förbannar. Man får göra så en tid, men sen får man försöka se verkligheten sådan som den är och gilla läget. Utgå därifrån och göra det bästa av det.




Dörren hittade jag utslängd och övergiven för en tid sedan. Jag skrev en lapp där jag talade om att jag var intresserad av att ta hand om den. Nu bor den hemma hos mig och efter en lång sommar utomhus (se bilder i föregående inlägg) har den blivit extra skavd och pryder en vägg.
Ett hjärta på handtaget får påminna om öppnade dörrar mot nya oändliga möjligheter...

Må gott!
Kram Anette