torsdag 30 april 2009

Den som spar hon har!

Ibland är det TUR att man skjuter upp alldeles helt nödvändiga vindsröjningar!!! Hade länge tänkt plocka fram mitt exemplar av "Rensa i röran med Feng Shui" och få storröjnings-inspiration. Men ni vet hur det är, man väntar tills anfallet går över. Och jag har inga som helst problem med att vänta ut dylika anfall. :-D

Den här vasen stod läääänge bortglömd längst inne i mörka vrån uppe på vinden. Egentligen fattade jag inte varför den inte blivit slängd för längesen. Men jag har en ekorres gener och samlar och sparar på ALLT! Allt från helt värdelösa och trasiga gamla plastpryttlar till reklamblad från adertonhundrakallt. Nästan iallafall...



Nåväl. Efter att ha blivit god vän med sprayburken så var jag enbart GLAD att den fanns kvar. Skulle det inte bli bra så hade jag iallafall ett utmärkt övningsexemplar som i värsta fall kunde kasseras.

Meeeeeen...det blev väl inte så pjåkigt va?! :-D En sprutt senare och vänd utochin så blev den ju ett mästerverk! Hjärtanen i snöret kom min käraste hem och överraskade mig med en dag och de var ju som gjorda att hängas på vasen.



Idag är det Valborgsmässoafton REDAN! Och ikväll är det vi som står runt en majbrasa i Värmland. Japp, sambon jobbar bara halvdag idag och vi åker direkt efter. Lite märkligt känns det väl på ett sätt att lämna högsommarvärmen här nere i Götet, för att åka upp dit där snön precis smält. Men det ska bli såååå roligt! Förra gången vi var där var det snövallar som var höga som små hus, men nu kan vi ju komma ut i skog och mark på ett annat sätt. Dessutom kan vi fixa och greja med utomhuspyssel. Måla trädgårdsmöbler står tex på agendan.

Sen är det ju så att man tror att man ska hinna så mycket mer än man gör. Vila, mysa, njuta och ta det lugnt står trots allt överst på att-göra-listan!!! Om det funkar med nätet så skriver jag en rad eller två därifrån.

Annars hörs vi till veckan. Ha en riktigt go helg!

Må gott!
Kram Anette


söndag 26 april 2009

Fåglar, möss och elefanter

Jisses vad snabbt det går nu. Först är det sådär februari/mars nånting och man tycker allt går så låååångsamt, man längtar till våååååren... Håller koll på björkarna, för när deras blad fått musöron är det dax att klippa rosorna. Jaha...knoppar...men inga musöron. Jaha...knopparna börjar bli gröna...men fortfarande inga musöron. Och så säger det PANG och så är det snarare elefantöron på björkarna!!! Nu är det elefantöron men har jag klippt rosorna? Har jag sått några frön? Har jag högtryckstvättat altanen? Svar NEJ!


Men varför inte göra det idag då? Jo för jag kan knappt röra mig! Vi är några tjejer som bildat ett arbetslag. En gång i månaden samlas vi hos någon av oss och gör det som behöver göras. Igår var vi hos en som ville ha hjälp med trädgården. Så det har grävts och östs tonvis med grus och planterats och grejats. Tillåme fingrarna smärtar idag - trots att man inte har några muskler i fingrarna! Hur tusan kan man då ha träningsvärk där???



Nä idag gör jag som den lilla talgoxen här nedan. Den fångades på bild en dag i februari/mars nånting, när vi var ute i skogen och kollade björkknoppar. Visst är den söt där den sitter och spanar från sin holk. Tar det lugnt, njuter, tittar på aktiviteten nedanför sitt hus. Det är precis vad jag ska ägna mig åt idag!








För ett tag sen fick jag vimp-dille. Var hos en vän och såg hennes fina flaggor utanför huset. Det var tibetanska böneflaggor. På varje liten flagga finns en bön och när det blåser så för vinden med sig bönerna upp till gudarna. Det tyckte jag var en så fin tanke, så jag gjorde en egen variant med små ord på. Jag sydde en i linne som hänger ute på altanen och fladdrar och en lite mindre i vanligt vitt bomullstyg som jag provade att hänga upp här:

Lite sugen på nåt nytt pyssel idag. Ska ta en skogspromenad och klura på något skojigt. Sen blir det nog pannkakor. Vi får se vad dagen bär i sitt sköte. Inget planerat. Bara lugn och ro. Storleken spelar ingen roll - varken på möss eller elefanter!
Må gott!
Kram Anette

torsdag 23 april 2009

Strandfynd

Ja detta är ju inga egenhändigt plockade strandfynd förstås. Pärlhalsband och en köpesnäcka någonstansifrån. Men jag tycker om att de ligger där i den lilla silverkorgen.



Den här lilla plankan är dock ett av käre sambons egenplockade vrakvedsfynd. Frågan är vad man ska göra med den.
Skriva något fint?
Sätta på krokar?
Just nu står den bara där på hyllan och lutar mot väggen. Lite ensam, övergiven och bortglömd lixom...


Solen skiner och våren är tillbaka!

Må gott!
Kram Anette

tisdag 21 april 2009

Inspiration

Hejsan!

Idag är det en riktig gråkall och mulen dag. VART TOG SOLEN VÄGEN??? Behöver lite sol igen. Jag har liksom tappat min inspiration. Har en låååång lista på att-göra-saker. Hittills har jag bara kunnat pricka av "äta frukost" och det stod inte ens uppskrivet.

På min lista finns bla:
ringa riktigt tröööökiga telefonsamtal
städa
tvätta
baka bröd
och givetvis PLUGGA...

Phu! Blir ju matt bara av att se eländet. Jag gosar in mig i lite vackra bilder och ser om inspirationen infinner sig. Annars får jag koppla vovven och ge mig ut i slingan och se om jag kan ha tappat den där nånstans. Men det är kaaaaallt ute idag! Brrrrrr...

























ALLA BILDER FRÅN POM POM INTERIORS
Skulle vilja försöka mig på att sy ett lapptäcke. Tycker det är så fint. Har någon något tips om lätta och snabbsydda täcken så blir jag glad. Men kom ihåg att jag behärskar bara raksöm och ibland även zickzack...
Må gott!
Kram Anette

måndag 20 april 2009

Bara för att du är min vän!

Precis före påsk ringer telefonen:

"Hej är det Anette?"
"Ja det är jag."
"Du har fått blommor."
Det var från en blomsteraffär som ville kolla att jag var hemma, så dom kunde buda en blombukett.



"VA??? Har JAG??? Är du säker på att det är rätt Anette du ringer till?"
Jag fyller ju inte år än på länge. Hon läste upp namn och adressuppgifter och visst tusan var det jag.




Vem skickar blommor till mig en dag som denna? Jag stod som ett frågetecken med hakan nere vid knäskålarna.
"Vem är det från?"
"Det står inte."
"VA??? Står det inte???"




"Nej, på kortet står det":



Det händer inte precis varje dag... :-)

Må gott!
Kram Anette

fredag 17 april 2009

Sagoslottet del 2

Hejsan alla ni goa!

Tusen tack för de fina kommentarerna ni lämnat. Många skulle säkert se det lilla torpet som ett ruckel, för det är verkligen i stort behov av en massa omsorg, men eftersom jag tillbringat min barndoms somrar och lov där så klappar ju hjärtat extra hos mig.


Här kommer en bild från "kammar'n". Förr var det en del av köket, men så byggdes en vägg så det blev ett eget litet rum. Det var mitt rum när jag var liten. Den vackra kvinnan på bilden är en släktning på farfars sida. Tyvärr kommer jag inte ihåg vem hon var eller vad hon hette, men det ska jag forska vidare i. Hittade fotot i lillstugan och hängde upp det här. Nedanför står familjevaggan där många små bebisar sovit. Jag bäddade den med kuddar så att vår lilla kisse skulle ha en "myshörna", men pyttsan heller - han bara tittade hånfullt på mig. :-D

Runda bordet hittade jag också i ett av uthusen. Det var brunt, men jag "slarvmålade" det vitt och det blev riktigt fint. Och banne mig - ligger där inte ett ex av första numret av Jeanne D´Arc på bordet? :-)





I ett skrymsle hittade jag dessa små barnskor. De dammades av och hängdes upp på den lilla vaggan. Fötterna som gått omkring i skorna har säkert legat och sprattlat i vaggan, så de hör liksom ihop tycker jag.




Det här skåpet är väl alldeles bedårande?! Det stod också i ett uthus, men mår förhoppningsvis mycket bättre nu när det fått komma in och bli beundrat igen. På väggen bakom syns spår av en gammal kakelugn som stod här en gång i tiden. Om Anette får som hon vill, kommer det åter stå en rund och fin kakelugn här så småningom.




I såna här gamla hus hör det till att hänga upp änglatavlor och annat med religiös anknytning. Även om min egen gloria måhända befinner sig en smula på sné, så gillar jag att omge mig med sakrala saker. För mig symboliserar de inre frid. Jag har både små biblar och buddhafigurer hemma, men om jag släpade dit buddha och annat skulle mina kära förfäder förmodligen börja spöka för mig... Den här har dom inget emot. Förstora gärna bilden. Jag tycker den är jättesöt med de små rosorna. Den hängde i köket i ett snöre, men jag knöt i ett fint band och flyttade in den i kammarn. Den passar bra brevid skåpet tycker jag. Tapeterna är desamma som när jag var liten och de har säkert även hängt med en lång tid innan jag fanns. Det behöver förstås fixas till härinne också. Både tak, väggar och golv behöver få sig en omgång. Här inne ska det vara somrigt och blommigt iallafall - det vet jag. Men om det ska vara vackra blommiga tapeter och vita möbler och textilier ELLER vita väggar och det andra blommigt - det vete katten... Eller ja - just MIN katt struntar förstås blankt i vilket. Ingen inredningshjälp att hämta där inte... Har ni nån idé om hur ni skulle gjort?





Den här stolen har uppenbarligen många suttit på. Precis lagom mycket färg kvar. Eller lite färg. :-) Idag ska man väl inte sitta på den alltför "intensivt", för den är numera en smula ranglig. Men det går säkert att fixa till den.




Den här skojiga lilla...eh..."tunnan" stod i ett uthus. Vete tusan vad man använt den till, för det var en annan trämojjäng inuti. Skulle förstås ha fotat den, men istället fick den vara kvar och endast tunnan fick följa med in. Nu kan man ha små saker i den, men jag är ändå nyfiken på vad den haft för funktion. Trämojjängen var som ett "kryss" och fyllde hela tunnan. Kanske man nystat garn med den... Fast det är nog rätt långsökt. Nån som vet? Söt är den iallafall.





Vitbalansen-Helena frågade om det fanns mycket varg, med tanke på Totte. Jorå det kan man väl säga att det fanns! *gulp* Jag satt och språkade med några från trakten och berättade att katten fick vara inne några dagar innan jag släppte ut honom, men att jag var lite orolig för rävar och sånt. Då sa dom att det nog inte var så farligt med just rävarna "Dä ä värre mä varg-a-an" (Dom lixom sjunger till i slutet på orden). "VAVAVAVAARG???", lyckades jag kläcka ur mig sådär lagom intelligent och med ögon stora som två teveapparater. Japp! Det visade sig alltså vara flera vargar som flanerade i området. Det var rejält läskigt på kvällarna när man skulle ta kvällspromenaden med Totte.

Däruppe finns varken gatubelysning eller elljusspår - endast stjärnorna leder vägen. Det låter ju jätteexotiskt ända tills man ska ut på sista kvällskissen. Jag gick och sjöng för fulla muggar (man är rätt ensam i storskogen, så i bästa fall skrämde jag bara vargarna). Stackars Totte som tidigare fått springa runt själv utomhus och "göra toalett", fattade inte varför han nu var tvungen att stå ut med detta. Tur att han är en tapper hund!

Kissen var inte lika tapper, utan gjorde ingen hemlighet av att han verkligen HATADE oss som vägrade släppa ut honom. Men så småningom fann han sig och blev riktigt tillgiven. Eller ja...nu ska vi inte överdriva - vi talar ju trots allt om HERR Katt - men såpass tillgiven och kelig så man började frukta för hans mentala hälsa...

Avslutar med en bild jag tog utifrån när han satt i fönstret och tittade ut. Tittar man noga ser man en katt med längtan i blick...






Jag har lovat honom att han ska få vara ute nästa gång vi åker upp och med det lät han sig nöja... ;-)

Må gott!


Kram Anette

tisdag 14 april 2009

Mitt sagoslott...

Tjingeling!

Nej jag gick inte vilse i Värmland, även om man skulle kunna tro det. Det var ett bra tag sen jag hörde av mig här nu. Hoppas ni inte glömt bort mig. :-)

Som ni kanske förstått så är mitt älskade sagoslott, som jag brukar kalla det lilla torpet i djupa skogen, ett dödsbo. Första veckan som vi var däruppe gick åt till att gråta kan man väl säga. Jag städade och plockade bort en massa saker och tog istället fram saker från min barndom. Sånt väcker känslor... Jag är ensam kvar nu. Alla de mina har gått ur tiden och jag är enda arvingen till den gamla släktgården som funnits i släkten från 1600-talet (tror jag). Ännu kan jag inte betrakta mitt barndomshem som mitt. Pappa gifte sig på gammeldar och resten av historien lämnar jag därhän... Suck...jaja...alla har vi våra olika saker att bita i...

Men jag vill visa några av bilderna jag tog däruppe:

Låååångt däruppe ligger det lilla sagotorpet. Totte älskar att vara där. Postlådan ligger ca 800 meter från huset och man får kuta upp och ner i denna backe för att ta sig dit och hem. Hajja vilken schysst bikinihäck man kommer få... ;-)


Här är lillstugan, eller "lillstôga" på värmländska. Farmor kallade den kort och gott för "boa". Det är två dörrar och den högra leder in till ett inrett rum med vedspis. Den andra gamla härliga dörren leder in till ett rum med en trapp till en övervåning. Alla byggnader är tyvärr riktigt risiga just nu, men tänk att få renovera och inreda detta lilla gulliga hus...



Vet inte vilket år jag åkte skidor sist. I uthusen fanns flera gamla härliga skidor med gammaldags bindningar. Passade utmärkt eftersom vi inte hade skidpjäxor med oss! :-)



En morgon kom jag ur duschen, inlindad i ett badlakan. Tittade ut genom köksfönstret på den yrande snön. Döm om min förvåning när det helt plötsligt dyker upp ett HÄSTHUVUD!!! Gammal inbiten hästtjej som jag är blev jag naturligtvis eld och lågor och hojtade KOM HIT Å KOLLA!!! KOM HIT Å KOLLA!!! EN HÄÄÄÄÄST!!! ...och började vinka och vifta för glatta livet och var påväg att rusa ut genom dörren...tills jag insåg att jag inte hade en tråd på kroppen - mer än badlakanet då (tackochlov!). Rusade in och slängde på mig några paltor och ut till hästen och kusken för en pratstund. GUUUUUU va mysigt med häst och släde alldeles utanför fönstret!!! Jag stod redo med kameran när de vände och kom tillbaka...



Världens mysigaste lilla veranda med världens mysigaste små soffor. Sofforna är ljuvligt slitna, men behöver omvårdnad för att inte falla ihop en vacker dag. Verandan är också sliten och behöver målas precis som resten av huset. Byggnader ska vara välskötta, men sen får gärna möblerna vara slitna tycker jag. I "Franske fornemmelser" står beskrivet hur man tar hand om gamla slitna möbler så att de behåller sitt slitna utseende, men inte förstörs. Här kommer ligga kuddar och goa plädar att linda in sig i om sommarkvällarna när man sitter med en bok och ett glas vitt. Några ljuslyktor, blomkrukor och fågelkvitter. Ser ni det också framför er...?



Huset från en annan vinkel. Den lilla utbyggnaden består av hall och badrum. Det lilla fönstret bredvid är ett av köksfönstren. Man ska inte göra för stora omändringar på såhär gamla hus tycker jag, men jag drömmer om att fortsätta utbyggnaden och göra ett inglasat uterum/växthus. Den befintliga utbyggnaden är ju knappast 1600-tal. Pappa påbörjade en renovering av huset innan han blev sjuk. Det blev långt ifrån färdigt, men han hann byta ut samtliga fönster på nedervåningen. De gamla fönstren finns kvar och av dessa skulle det väl bli ett fint växthus? Det lilla köksfönstret får då bytas ut mot en glasdörr så man kan gå rakt ut och hämta sig tomater och örter. Självklart skulle växthuset också ha en dörr ut mot gården, så att man kan hämta potatis här i sluttningen...



Här är det köksfönster där jag skulle vilja sätta glasdörrar ut till växthuset. Som ni ser så blev fönsterkarmarna aldrig målade. Det blåa kaklet passar väl inte riktigt in i ett gammalt torp kan jag tycka. Men man har olika tycke och smak... Jag älskar den gamla hushållsvågen, krukan och de gamla burkarna. Hittade kaffekannan och brygg-grunkan i porslin längst in i ett skåp. Den lilla vita koppen har ett fint mönster som tyvärr inte syns på bilden.



När jag var liten hade jag ett stort skåp inne i "Boa" fylld med diverse gamla hushållspryttlar. Det var grytor, kaffepannor, tallrikar, bestick, kaffekoppar...ja ALLT! Allt utom plastleksaker! Rena drömmen för en liten tjej! Jag dukade hela gräsmattan full och hade kafferep för dockor och alla andra som ville (och kanske inte ville, men råkade befinna sig i närheten). Här är ett par av mina "leksaker" - ett hemmagjort degtråg och träslev. Rejäla doningar. Det satte jag fram mitt på köksbordet.



Självklart finns en vedspis i köket. Den har det alltid eldats flitigt i, både för matlagning och som viktig värmekälla. En morgon fann jag kissen liggandes på spisen. Förmodligen njöt han av gårdagens eftervärme.



Om ni är intresserade av att se fler bilder, så är ni välkomna tillbaka!

Hoppas ni njutit ordentligt av påskhelgen. Jisses vilket fantastiskt väder det varit här nere i Göteborg. Tyvärr blev först sambon krasslig och sedan jag. Det har alltså varit en riktigt lugn helg här. Lugn och kravlös - skönt!

Må gott!
Kram Anette